Idag firar vi Ge Mig Fiber dagen.

Det är en händelse som firas över hela världen, för första gången, i år. FTTH Council Global Alliance är initiativtagare till händelsen som vill föra fram den enda framtidssäkrade bredbandslösningen samt belysa hur ljusfibern har påverkat, i positiv bemärkelse, vårt samhälle i hela världen.

Dagen för denna händelse sammanfaller avsiktligt med födelsedagen för nobelprisvinnaren Sir Charles Kuen Kao, som förändrade sättet som världen kommunicerar på. Sir Kao blev tilldelad ett delat Nobelpris 2009 i fysik för sina upptäckter inom ljustransmission i fiber för optisk kommunikation.

Jag såg en live diskussion idag, från Sverige, om FTTH Open Access Models, dvs öppna fibernätverk. Representanter för lokala nätverk, de flesta i kommunal regi, utbytte erfarenheter. Intressant. Sverige är ett föregångsland inom fiber. Världens största öppna fibernätverk finns i Stockholm. Det helt kommunala bolaget Stokab har byggt ut det. Kan inte låta bli att jämföra svenska förhållanden med våra egna politikers och ledares ointresse för det enda framtidssäkrade kommunikationsmediet. Till en del kan det säkert förklaras med utbredd okunskap om ljusfiberns betydelse. Men någongång skall de väl se ljuset..

Öppna nätverk, där en kommunal satsning ger många kommersiella aktörer en möjlighet att erbjuda sina tjänster, är en sk win/win situation.

I brist på förståelse från statligt och kommunalt håll, fortsätter SGNET och många andelslag samt gräsrotsrörelser att bygga ut fibernätverk i glesbygd. Om det överhuvudtaget skall bo människor här i skärgården är detta fibernätverk en förutsättning. Man behöver inte vara ett ljushuvud för att inse det. Det är tydligen inte våra politiker heller, så det finns hopp…

Glad Gimme Fibre Day
Johan

Vi har ett uttryck internt inom Skärgårdsnäten som lyder “det blir nog bra bara det blir färdigt”. Vi har det till och med på latin upphängt på väggen.  När man med små resurser skall åstadkomma något stort är mottot som hittat.

Fiberdragningarna på Houtskär är i det stora hela färdiga. Medelby till Björkö. Vi väntar på miljölov för att lägga ner sjökabel i sunden. Det har tagit tid, det måste medges, men får att återknyta till vårt “motto”; det blir nog bra. Planeringen inleddes över ett år sedan på basen av det tidigare projektet, som strandat. Pga att staden ville konkurensutsätta det hela på nytt, kunde vi först komma igång i januari 2013.

Uppkopplingar pågår som bäst och vi försöker aktivt få nya kunder. Det blir en hel del “missionerande” om nyttan av fibern. Vid ett välbesökt informationstillfälle nyligen på Vesterlid i Näsby förde vi fram hela argumentarsenalen. Draghjälp hade vi av Yngve Kjällberg från andelslaget Optowest Tenala/Bromarv som berättade om deras fiberprojekt, samt av Kaj Söderman från Birkalands förbund som fyllde i med erfarenheter från liknande projekt i Birkaland.

FTTH, eller Fiber To The Home, är en lösning där fibern dras till konsumenten, i motsats till att endast användas i operatörernas trunklinjer. Det finns en organisation, FTTH Council, vars ändamål är att främja utbredningen av snabba fiberförbindelserna till hus och hem. Genom Finlands regionnätverk rf är Skärgårdsnäten medlem i denna världsomspännande organisation. Vi har där tillgång till en uppsjö av information och “best practice”.

Fibern är den enda framtidssäkrade informationsmediet, med en beräknad levnadstid uppemot 100 år. Fibern har “bara” funnits i ca 40 år så “bäst före datum” är inte fastställt ännu. Den varken rostar eller ärgar.

Vår vision är en hållbar framtid som bla. möjliggörs av fiber til hemmen. En hållbar framtid innebär inte enbart att skydda miljön, utan också i vidare bemärkelse en nytta för samhället och dess invånare samt samhällets ekonomiska aspekter. Fibern til hemmen, FTTH, har en positiv inverkan på alla dessa tre områden.

Johan

Nagu 18.01 2013

Idag har Skärgårdsnätens nya hemsidor publicerats. kanske inte en världsnyhet, men händelsen indikerar ett paradigmskifte inom detta företag som fört en rätt tynande tillvaro de senaste åren.
Det hela började i början av 2000 talet med fem skärgårdskommuner som skulle enas om en gemensam bredbandsstrategi. Vidlyftigt, kanske men främst framsynt måste man man medge.

Iverkställaren, Korpos dåvarande kommundirektör, hade visioner. Dessa visioner kom tyvärr på skam, då kommuner ibland har svårt att enas om saker. Så också nu. Skärgårdsnäten blev till slut ett bolag ägt av Region Åboland och diverse motgångar, bristande intresse och resurser samt att Region Åboland blev en abnormalitet efter kommunsammanslagningen fick de kvarvarande “delägarna” Pargas stad och Kimitoöns kommun att villa avyttra eller lägga ned Skärgårdsnäten (tillsammans med Region Åboland).

Undertecknad gav ett bud på aktierna och övertog bolaget första januari 2012. Eftersom jag följt bolaget både som kund och som samarbetspartner genom många år, visste jag någonlunda vad jag gav mig in på.
Ett år har gått, det gick snabbt det måste medges, var står vi nu? Vi har försökt bättra på företagets dåliga rykte med växlande framgång. Vi har bättrat på infrastrukturen, en tidigare rätt negligerad faktor, vi har börjat planera ett nytt bättre nätverk. Vi har återupptagit projektet med stomlinjen på Houtskär. Avtalet med Pargas stad underskrevs i slutet av förra året och byggandet börjar redan i denna månad, Januari. Fiberdragningar och uppkopplingar sker som bäst i Näsby, Houtskär. I vår och i sommar blir det fiberuppkopplingar på Iniö och i Korpo.

Jag vill bevisa med Skärgårdsnäten att det är möjligt att göra en insats för att skärgården skall ha jämbördiga datakommunikationer med resten av landet. Idag är det en förutsättning för en levande skärgård. Enbart fritidsbosättning skapar inte detta, tvärtom. Jag upplever Skärgårdsnäten litet som en gräsrotsrörelse som tar vid där staten utlokaliserat ansvaret till de stora operatörerna, som dock inte ser det lönande att investera här. Det fanns i tiden, som många kommer ihåg, en operatör vid namn Tele. Statsägt och med ett samhällsansvar att se till telekommunikationen fungerade också i glesbygd. En telefonanslutning kostade lika mycket, oberoende var din stuga befann sig. Tele finns inte mer, det blev avyttrat i rationalitetens namn till Mammon.

Regeringen talar gärna om bredband i glesbygden, hur viktigt det är och tar det även med i sina program. Problemet är bara att man utgår ifrån att “marknadskrafterna” är hästarna som skall dra vagnen.. Dessa “marknadskrafter” består mest av börsnoterade bolag vars bolagsstadgan formulerar att föremålet för bolagets existens är att tillföra ägarna vinst. Kriteriet uppfylls inte så lätt i glesbygden, varför intresset är lamt.

Jag tror på byalag, invånare som tar sakerna i egna händer. Gräver diken för fiberkablar om det behövs, gör gemensam sak för att få bättre datakommunikationer. Dem vill Skärgårdsnäten gärna samarbeta med.

God fortsättning på det nya året!

Johan Skibdahl